Nu när det är dags att söka in till olika utbildningar passar jag på att berätta hur det gick för mig förra året. Bara text denhär gången men det är bara att ignorera hela inlägget ifall det inte intresserar. Lovar att leverera med bilder och mycket lite text så snabbt som möjligt!
Allt började med det klassiska "jag kommer nog att komma in, ingen stress". Hade hela gymnasiet en ganska klar plan att jag skulle söka in till Åbo Akademis ekonomiutbildning och till Hanken. Funderade också på andra ställen och att pröva på något annat men ingenting intresserade mig tillräckligt. Hanken var till en början absolut stället jag ville till men efter en tid började Åbo kännas mera lockade. Nya kretsar och inte ett så nytt ställe. Sökte in till båda och ännu till samhällsvetenskapliga i Åbo. Smart skulle det ha varit att söka in till flera ställen vart det skulle ha varit lättare att komma in för att ha dendär egentliga studieplatsen. Men jag hade ännu tanken att det var lätt att komma in och att jag skulle också göra det.
Tiden kom för att igen sätta igång med läsandet, ville verkligen komma in men att börja läsa igen var det sista jag ville göra. Började jobba och hade mindre tid och energi för läsandet, hade bara några veckor till provet, var inte ens klar med första boken om jag kommer rätt ihåg och noll motivation. Var och skriva proven till Åbo, skippade Hankens prov bara för att jag visste att jag inte hade en chans och ville inte längre dit. Sen kom brevet hem med resultatet. Några poäng ifrån.. Efter några mental breakdowns, vägran av att tro att det inte fanns några väntelistor och att det inte fanns en chans för mig att börja studera var jag ville, skuffade jag undan problembet och lät det vänta.
Började mitt sommarlov och lättade paniken med att jag fortfarande hade min plan B. Men ärligt talat så kändes min plan B just då lika skrämmande som att ha ett mellan år och bara jobba. Försökte njuta av lovet men problemet spökade ändå hela tiden i bakhuvudet och att ta itu med det var heller ingenting jag ville göra. Min plan B var då att antingen söka till Västra Nylands Folkhögskolas fotolinje eller att flytta till Åbo och gå öppna universitets kurser. VNF var från början den officiella andra planen och var helt perfekt för att det var bara ett år. Men ändå tvekade jag. Fotografering har alltid varit roligt men har aldrig sett mig själv som fotograf och att ha det som yrke. Trodde också att jag inte var tillräckligt bra, att om jag skulle ha kommit in att jag inte skulle klara mig.
Var så nära att inte skicka in en ansökan till VNF. När jag väl skickade in den satt jag webbdesign som första alternativ för att trodde att jag inte skulle komma in på fotolinjen. Webbdesign hade så lite sökanden att den blev inte av. Åkte på intervju till Karis, var supernervös men allt gick super bra och redan nästa dag fick jag mejl att jag hade kommit in! Tog emot platsen och flytten till Karis var bakom hörnet. Var så nervös inför första dagen, att bo med helt nya människor och på ett nytt ställe men allt gick bra och kunde inte ha önskat mig en bättre roomie!
Har trivats så bra här, lärt mig otroligt mycket och blivit framförallt inspirerad. Tanken om att jag inte skulle ha klarat mig var så fel, alla har saker att lära sig och alla har något de är bättre på än vad de tror. Vill verkligen inte att dethär läseåret tar slut, det känns som om vi just bara kom igång och kom till skolan. Kommer att sakna att bo på internatet (!), att bara spontant dra ut och fota och att vara i skolan hela kvällen för hålla på med egna projekt. Men mest av allt kommer jag nog att sakna vår kära fotokonst grupp!
Nu har jag sökt in till olika fotoutbildningar och till några ekonomiutbildningar. För ett år sen skulle jag verkligen heller inte ha kunnat tänka mig att studera foto på yrkeshögskola och kanske bli fotograf. Ett år, några nej och ett ja har en så stor inverkan att det kan ändra nästan allt. Vill gärna komma in till ekonomiutbildningen men just nu tar jag hellre emot en fotoutbildnings plats och prövar om det verkligen är min grej.
Nu när jag ser på allt som jag upplevt och lärt är jag glad att jag inte kom in!
// Maybe some beautiful day I'll translate this but at the moment I'm too lazy! This post in a nutshell: how I ended up in the school that I'm in now and how my future plans pretty much made a 180 degree turn.
